I kyrkan hetsade vi tärnor varann. Precis när jag fått tårarna under kontroll hör jag ett hulkande från min högra sida. Beccy släpper loss och hänger sig åt sina känslor. När jag åter en gång fått mina tårar någorlunda sansade kastar jag en blick på Hanna som givetvis förstör allt genom att vara helt tårögd. Ah...
Har varit så nervös över talet som jag höll på bröllposfesten. Har haft så mycket ideér. Man vill ju vara jätterolig, jätteproffsig och görsäker i sitt framträdande. Så efter noga övervägande skippade jag biten med att försöka vara rolig. Mardrömmen är ju att man vräker ur sig ett skämt och att det sedan blir pinsam tystnad.
Nu är brudparet iväg på en välbehövlig semester. Att binda brudbukett mitt i natten, duka festlokal hela dagarna innan bröllpet, ja att planera något i 1 års tid tar helt enkelt på krafterna.
Puss på er Minna och Simon! Ni var så fina!

1