I dag hade jag tänkt fräscha till mig lite! Frida kommer hit, och så ska vi gå och sola. Välbehövligt. Är inte så förtjust i min gråvita nyans i ansiktet förstår ni.
Är avundsjuk på Frida som åker utomlands i morgon, iväg till varmare klimat och sol. Jag har påmint henne vid ett flertal tillfällen att man köper sovernirer till folk när man är utanför sveriges gränser, så vi får hoppas att hon kommer ihåg sin gamla syster. (Minns allt jag köpt till dig Frida!) Igår när vi pratade om hennes resa fick jag resfeber för hennes räkning. Den överbeskyddande storasystern vaknade till liv inom mig, och jag rabblade upp allt hemskt som kan hända och allt som hon måste tänka på. Inte lifta, inte bli full, inte gå iväg ensam, inte bada direkt efter maten, inte lämna läsken utan synhåll fick jag ur mig på ett och samma andetag. Glömde jag någon viktig förmaning nu?

Nu får klockan ta och bli 11 så att vi kan hämta lillgrisen från dagis. Det blir så tomt här hemma utan honom, jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på. (Därav alla blogginlägg på kort tid.) 

Mannen i huset tornar upp sig.

R M I. Rätt mental inställning. Detta far genom mitt huvud när jag kollar på det gråa, det blöta utanför fönstret. Härligt! I det här vädret slipper man minsann kleta in sig med solskydd. Hämtar mig en till kopp kaffe och tar samtidigt en titt på köksgolvet. Mackbitar och kalvkorv ligger utspritt, och jag halkar till i en skvätt mjölk. "Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete" mumlar jag ganska sammanbitet och går förbi röran. Tänker minsann inte plocka fram dammsugaren klockan 9 på morgonen. Jag slänger en blick in i vårt sovrum. Kläder lite överallt och obäddad säng. "Charmigt" tänker jag för mig själv, och får till ett hånleénde. Fortsätter min vandring in på Leons rum. Hans golv är överfullt av bilar, böcker, gosedjur och annat smått och gott. Slänger in en pusselbit som hamnat utanför kaoset och känner mig ganska nöjd med min kraftansträngning. Det får räcka tills vidare.
God morgon.

Idag har det varit en sådan där dag. Tänker inte skylla ifrån mig, eller ens försöka hitta någon ursäkt.
 Vet inte varför, men mitt humör har varit uselt. Eller har varit... Vem försöker jag lura, jag sitter här vid datorn och är småförbannad på ingenting. Saker som att folk jag pratat med inte hört vad jag sagt, så att jag blivit tvungen att upprepa mig har fått mig att koka. När symbolen för batteriloppo på datorn började blinka var jag nära att slänga min lilla Toshiba i väggen. För att inte tala om när jag skulle undersöka Mickes playstation. Fattade ingenting. Mitt ansikte förvreds i en otäck min, och jag snabbade mig bort från hans konsoll så att det inte skulle ske en olycka. Var nära att jag ringde Micke och skällde på honom för att jag inte fattade vad man skulle trycka på, men hejdade mig som tur var. Insåg i sista sekund att han inte kan rå för att hans flickvän är pinsamt oteknisk. Stackars mig. Stackars Micke. Stackars min syster som kom på besök.

Puberteten, det är väl inte du...?

Igår hade vi en riktigt härlig spelkväll med mor, far och syster. Först briljerade jag och Micke med vår matlagning. Åt potatisgratäng. Börjar bli pinsamt att skriva vad vi lyxat till det med för mat. Kanske skulle ta och ljuga... Vi serverade inte potatisgratäng. Nej, nej. Jag lagade en risotto. Eller nej, vänta. Vi bjöd på ugnsgratinerad hummer. Ja, så var det ja.
Efter maten var det dags att spela. Givetvis vann mitt lag, men jag måste säga att den som imponerade mest var pappa (som var i motståndarlaget.) Trodde aldrig att det skulle gå att få upp honom i ett sådant tempo. Vi spelade "Med andra ord". Ni som provat detta spel vet att det är stressigt värre. Spelregler i korthet: Man drar ett ord, som man ska förklara med andra ord under tidspress. Vet man inte vad ordet betyder får man bokstavera- "Laban Anders Micke Peter Anders (lampa)".
Pappa råkade ut för detta. Stressat spottade han ur sig; "Jag har aldrig hört talas om detta, så jag bokstaverar- Bertil, Adam, Kalle, Erik, Ludvig, Sigurd, Erik". Tystnaden runt bordet var total. Alla tittade lite förvånat på varandra. Hörde vi rätt? Då ingen säger någonting bokstaverar han sitt ord igen. Fortfarande en förbryllad stämning, och försiktiga gissningar från hans lagkamrat Micke. Backel... Backelse? Tiden tar slut, och vi i det andra laget får gissa. Och vi tog hem det. Givetvis. Bakelse.

Snappar upp ett rykte om att det på en pizzeria i Örebro finns att beställa en "Marabou Special"- Tomatsås, ost, vanillinsocker, marabou mjölkchoklad och jordnötter.
Där går min gräns.

"Den upprörande historien om den rutinerat rökande 3-åringen rullades upp sedan en vän till familjen filmat honom med sin mobiltelefon. Hon hittade honom under en säng, där han låg och rökte.

- Det såg ut som om han hade rökt i flera år, sade åklagaren som åtalat pojkens mamma för barnmisshandel till BBC.

Vännen tog med pojken till hans mamma, som pratade i telefon. Då satte han sig bredvid henne - och tog upp en fimp ur askkoppen och tände. Det var då vännen tog fram sin mobilkamera."

Ofattbart. Kan inte ens se framför mig hur det skulle se ut... Stackars barn. Mamman kan ju inte vara helt ok i sinnet, om man säger så.
När jag var liten fanns det chokladcigaretter för oss barn (vet inte om det finns kvar, men det kan det väl ändå inte göra?)
Det är också väldigt märkligt. Konstigt val av godisform, eller vad säger ni? Nu när jag tänker efter fanns/ finns det väl även "snusdosor" med godis i?
Nej, nu ska jag sluta babbla och ta tag i den jäkla disken.

I brist på annat kollar jag kinesiskt horoskop här på nätet. Mycket intressant.
Leon är född i grisens tecken. Hummar lite för mig själv när jag ser detta. Dels kallar vi honom faktiskt för lillgrisen ibland. (Ett tecken...?) Och ni som varit med när Leon äter vet att det slafsas och grisas en hel del. Mystiskt. Läser vidare.
Jag är tydligen oxe. "...i vissa fall kan de dock ligga vakna till långt in på natten och grubbla över morgondagen." , "Oxar har dock ofta problem att vänja sig vid förändringar". Hmhm, hummar jag igen. Vissa delar stämmer dock inte alls. Men dom orkar jag inte babbla om nu.
Surfar vidare till Micke. Vad kan han tänkas bli? Han är född i tuppens år minsann! När jag läst ett par rader ser jag att han verkligen inte är någon tupp. Tuppen är uppblåst, prålig och skrytsam. Och det är verkligen inte Micke.

Gör en "numerologisk analys med kabbalistsystemet" på samma sida. Får lära mig att mina färger är alla nyanser av rosa och blått. Där ser man.

Läser i kommentarsfältet på Dybbans blogg om en person som "respekterar folk som har respekt för andra vare sig de är rasister eller inte. " 
Nu skulle jag vilja skriva ett vasst och välformulerat inlägg om detta. Men det låser sig! Jag är för upprörd för att lyckas.
"Rasism är ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser är underställda andra." läser jag på Wikipedia.
Hur kan man vara rasist men ändå respektera andra undrar jag. Hur kan man kränka, skada och förstöra för andra men ändå kallas för en person som har respekt för andra? Va? Den som får detta att gå ihop måste vara en mycket dum person.
Som sagt, är för upprörd för att lyckas skriva ett mästerligt inlägg om ämnet, så jag sätter punkt här.

Har en liten fruktstund här för mig själv. Surfar bloggar och inväntar Top model. Funderar på om jag har låst dörren. Är säker på att jag har gjort det men kommer ändå tvinga mig själv att gå och dubbelkolla. Sedan vet jag med mig att jag kommer känna på dörren några gånger till under kvällens gång, när jag ändå har ett ärende förbi. Sådan är jag.

En av modellerna jag väntar på. Som förresten är född man!