I dag har jag blivit konstant påmind om varför mitt hår inte ska vistas alldeles nytvättat bland folk. Varje gång jag sett mig i spegeln har jag vrålat till, vraaaa!!, innan jag förstått att det bara är lelle jag där i spegeln.

Det finns inte en plattång i världen som biter på Crazy hair.
Först försökte jag Smiza (smajsa? smisa? Ni vet det där Tyra Banks håller på med. Smiiile with your eyes.)
Gav upp det efter allt förmånga försök, och bjuder istället på Crazy eye för att matcha crazy hair.

Vägde mig i morses. Beroende på hur man ser det har jag antingen gått ner ett kg sedan jag sist vägde mig, eller gått upp två hg. Vår våg är nämligen så fiffig att den visar olika varje gång man ställer sig. Så när jag först gått upp i vikt fortsatte jag kliva av och på vågen tills jag fick det resultat jag ville ha. Reeespect.


Och så bjuder jag på en bild på vildgrisen. Som by the way fick beröm av doktorn innan idag över hur lugn och duktig han var. Mammas kille är alltid duktig, men lugn? Moahahaha.

Ensam hemma en fredagskväll (om man inte räknar snarkande tryngrisen), och inte en godis så långt ögat kan nå. Det får mig att känna mig ännu mer ensam. Saknar mina vänner Nötchoklad och Hallonmatta. Istället sitter jag här med ett tråkigt glas vatten och sappar mellan tråkiga tv-program. För att få tiden att gå tänkte jag snart lägga mig och läsa Hypnotisören. Om jag nu vågar, den är så läskig den lille rackarboken.

Jo men visst. Så ä dä mät.

Moa lutar sig mot typ världens största microvågsugn. Ja, jag är en vitvarunörd. But still- it´s huge.

Midsommarhelgen spenderade vi i Hamra. en liten by i närheten av... inte så väldigt mycket alls faktiskt. Det är väldigt vackert där uppe! På vägen dit såg vi en livs levande vild varg! Bara det är ju fantastiskt. Tänkte bjuda på lite bilder (dock inte på vargen som flydde all världens väg innan vi ens han tänka ordet kamera.)

Glada kusiner som ser fram emot att åka till "Hammaren".


Här bodde vi. Och "spring på rampen" var en favoritlek.

Midsommar it was!


En trött lillgris. Och nej, jag syftar inte på mig själv.

 
Jordgubbsfest i sängen.

För ett tag sedan besökte vi Astrid Lindgrens värld. Leon blev helt star strucked när han såg Pippi, och stalkade henne i timmar.

När Leon väl fick ögonkontakt med Pippi blev han så nervös, stackarn, att han utbrast: "Titta en sten!".


Anders och THE toalett.



Det fanns mycket att klättra på.

Tuff.

Leon ska bjuda dagiskompisarna på glass i morgon då det är hans sista dag på avdelningen Nyckelpigan. Efter semestern ska han börja på Kråkan, tillhållet för lite större barn. Iallafall. Dom där glassarna är farligt nära att minska i antal. Ska jag:

* Hoppas på att det är en massa barn sjuka just i morgon...
* Slicka lite på några av glassarna och sedan lägga tillbaka dom...
* Uppmana fröknarna att dela strutarna på två, socker är ju ändå inte bra för tänderna...
* Skylla ifrån mig på Leon och säga att han gamade i sig två strutar på raken innan jag ens hann blinka...

Eller ska jag kanske bara bita ihop och låta glassarna vara, som den goda och generösa mor jag är? Tufft val.

I fredags var det tjejmys i Göteborg. Vin, mat, dans på Hannas vardagsrumsmatta och en kväll på Liseberg. Givetvis åkte jag ingenting, och jag får tyvärr erkänna att jag förlorade fem-kampen. Men jag hade det förbaskat trevligt ändå.
Love you girls!

Det är väl snart på tiden att börja tänka semesterplaner, eller vad tycker ni?

Tänkbara aktiviteter:

• Spendera dagarna i en vacker miljö liggandes på en skön filt. Äta lite färska bär, bläddra i en bok, smutta på en parasolldrink, inte lyfta ett finger i onödan. Avkoppling får en ny innebörd denna sommar. Tillsammans med vår lugna och stillsamma 2,5 åring. Hahaha...
• Nej, skämt och sido. Skara sommarland? Fart, fläkt och action liksom. Just the way Leon likes it.
• "High chaparall-landet"?
• Cykelsemester?
• Hyra stuga någonstans?

En sak som är spikad är Astrid Lindgrens värld, tillsammans med Ardalen och hans familj. Längtar efter att få se Leons min när vi träffar Pippi på riktigt.

Sommar 2009

Leon gör i denna stund en Beccy- det vill säga, han ligger och sover med halvöppna ögon. Jag måste säga att folk som sover med ögonen på glänt ser väldigt nonchalanta ut. "Ja jag ser dig men jag har ingen som helst tanke på att tala till dig eller bry mig nämnvärt om dig som person". Jag minns en gång när Beccy sov över hos mig. Det var skoldag och på morgonen vaknade jag av att hon låg och tittade ointresserat på mig. "Titta vad katten har dragit in" tycktes hon tänka där hon låg och såg allmänt tjurig ut. Jag bestämde mig för att ignorera hennes uppenbart dåliga morgonhumör och pratade på- ja, jag sa väl något i stil med att vi måste gå upp, bussen går om si och så många minuter... Men brydde sig Beccy? Nej, hon låg där och blängde. Hennes blick visade fortsatt ointresse och hon blinkade inte ens. Tillslut förstod jag, efter ett ganska bra tag, att hon varken var sur eller elak, utan fortfarande sov.

Ja, så kan det vara.

Jag beundrar Micke. Han är nog den enda jag känner som kan somna 19.30 för att han ska upp tidigt morgonen därpå. När jag ska upp tidigt brukar jag också satsa på att komma i säng i tid (och med "i tid" tycker jag inte att man behöver överdriva med halv åtta) för att sedan ligga och störa mig, alternativt fundera riktigt ingående på allt jag kan komma på. Tänk tjejmiddagsdiskussion- älta, bryta ner i atomer. Komma med nya infallsvinklar, lösa varandras svårlösta problem. Fast med mig själv.

Yesss. Och nu verkar jag tro att det är jag som ska upp tidigt i morgon. Känner mig rastlös och resfebrig. Eller så är det bara en sockerkick jag upplever (ja, jag kanske råkade ta mig en liten, liten chokladbit).

Hm.