Jag har klätt om en gammal stol. Länge leve häftpistolen och tygtejp! Om det inte lät så otrevligt hade jag velat slänga in ett "evig död åt nål och tråd". Men vi skippar det.

Bild nr. 2 visar hur dynan ser ut undertill. Det ligger mycket blod, svett och tårar bakom det här projektet vill jag poängtera.

Är det bara jag som känner vårspritt? Än så länge är det en ganska diffus känsla, kan ha att göra med den där snöhögen som räcker ända upp till vårat köksfönster. Men solen börjar kika fram, himlen är blå på sina ställen och fåglarna piper försiktigt från sina gömmor. Visst är våren på väg! För att fira detta har jag i en veckas tid kollat vårkläder på nätet. Och jäklar i min lilla låda vad jag vill shoppa!

Woohoo! (Ni vet ett såntdär Björn Gustavsson-tjut)

Dagens utmaning:
Att ge fasen i godisskålen som står i skafferiet.

Fick för en stund sedan en massa vårkänslor! Rusig och fylld av längtan efter våren provade jag i hast ett par vår-outfits. Mina vita ben täckta med blåmärken gör sig inte i kort kjol konstaterade jag dystert och vårkänslorna avtog en smula. Långbyxor på igen för att dölja eländet, följt av en lättsam vårfantasi:
Ni väcks av solens varma strålar. Snabbt och enkelt klär ni på er och sparkar igång kaffebryggaren. Kaffekoppen får följa med ut tillsammans med god frukt, fräscha bär och nybakt bröd. Givetvis är hela familjen på topphumör. Kanske ger ni er ut på en joggingrunda i det vackra vädret. Eller kanske inte. Nu ska vi inte överdriva.

Slänger en blick ut genom fönstret, möts av SNÖ. Inte bara snö, utan SNÖ. Görmycket SNÖ trängs i drivor, jag ser inte en endaste snutt gräsmatta. Och ungefär nu försvann hela mitt vårrus.

Vårbild: T-shirt, blomma bakom örat och sol.