Förskräckt upptäcker jag...
Micke är en slängare, jag en sparare. När Micke städar håller han upp både det ena och det andra som han tycker att jag ska slänga. "Dom här skorna är ju jätteslitna" eller "dessa lampskärmarna kommer du ju ändå aldrig använda" säger han, medan jag har fullt upp med att rädda det som räddas kan.
I söndags hade Micke, som jag skrivit tidigare, en städdag i datorrummet. Han sorterade och rensade ur en massa saker som han tyckte var helt onödiga att spara på. Blir därför helt förskräckt när jag idag upptäcker denna, placerad på första parkett:
Ja älskling, om högra takhörnet i garderoben är första parkett för dig så lovar jag att du ska få ha precis vad du vill där. Dessutom ska jag slänga den hatten med tanke på att jag aldrig använder den. Om du vill kan du ju ha dina nyttosaker på den platsen sen. Puss
Micke Micke Micke... har du inte lärt dig att namn faktiskt stavas med STOR bokstav.. hmm trodde jag du visste
hehe, bra sonny, på honom bara=) och det är lugnt micke, du kan få ha den hyllan alldeles för dig själv. varsågod!=)
Sonny? Likaväl som ny mening. Man måste vara bättre än den personen man klagar på och jag hittar två fel i din kommentar. Alltså ska du be mig om ursäkt.
Vad är det jag ser? Micke stavar ett namn med en liten bokstav.. hm?.. Hänger på Sonny..
Jaja, ville bara hitta ett fel på din stavning
